05. Wiki - ett verktyg för kollektivt skrivande

Vad ska jag lära mig:

• Hur fungerar en wiki
• Hur medverkar man i Wikipedia
• Hur kan man använda wikis och Wikipedia

Introduktion
Om man slår upp ordet wiki i Wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/Wiki) får man bland annat veta att wiki betyder snabb på hawaianska och att en wiki är en webbplats där besökarna själva kan redigera texten. Alla äldre versioner sparas och kan plockas fram.

Det finns många former av wiki-programvaror, allt från kommersiella produkter som används exempelvis som intranät till icke-kommersiella fria programvaror.

I den här uppgiften använder vi oss en pbwiki. Pbwiki (pb är en förkortning av peanut butter) är en wiki framtagen just för undervisningsändamål och den kan användas både på grundskole- och högskolenivå. Den är gratis, innehåller ingen reklam och är lätt att använda. Längst ner i den här posten finns kort information och länkar för den som själv vill sätta upp en wiki.

Det mest kända exemplet på en wiki är väl just Wikipedia, som är ett kollektivt uppslagsverk. Men en wiki kan användas i många olika sammanhang. Ett mycket konkret exempel på kollektivt författande är a million penguins, ett samarbetsprojekt mellan bokförlaget Penguins och De Montfort University. Projektet gick ut på att pröva om det är möjligt att skapa en kollaborativ roman, öppen för alla som vill bidra. Resultatet finns givetvis i en wiki, a million penguins, och redovisas också i rapporten A Million Penguins Research Report.

Kungl. biblioteket hör till de organisationer som byggt sitt intranät i en wiki-programvara.

Det är vanligt att en projektgrupp eller arbetsgrupp använder en wiki som arbetsplattform. I det nya Lubintra som lanseras i vår kan arbetsgrupperna välja att använda en wiki för intern och också extern kommunikation.

Det har också blivit vanligt att t ex kurser och program använder sig av wikis där studenterna kan lägga upp sina texter och samarbeta med varandra och med lärarna. Här kan ju biblioteken bli inblandade också.

Publiwiki, en wiki publicerad vid Karlstads universitet, innehåller mycket information om hur man kan använda sig av wiki i undervisningen.

Också Wikipedia används i undervisningen på gymnasie- och högskolenivå, både av ämneslärare och bibliotekarier. I november hölls en konferens om Wikipedia i Lund, Wikipedia Academy. På konferensens blogg finns en hel del exempel på hur lärare använder Wikipedia.

Uppgift 1: Skriva och redigera i en wiki
Inom ramen för kursen 10 + 1 saker för LUB har vi satt upp en wiki, 10 + 1 saker - wikin.
Syftet med denna wiki är att alla vi som deltar i kursen gemensamt samlar exempel, reflektioner, frågor med mera från de olika uppgifterna på ett enda ställe. Eftersom vi alla kan skriva och redigera på lika villkor kan vi dela på det arbetet, vilket gör att arbetsbelastningen inte blir så betungande för någon.

Wikin har adress http://tioplusensaker.pbwiki.com/.
För att komma in och läsa, skriva och skapa nya sidor behövs inloggning:
Användaridentitet: tioplusensaker
Lösenord: wiki

Wikin innehåller en sida för varje uppgift. För att skriva på en sida, klickar man på fliken Edit. Sedan är det bara att redigera, lägga till nytt material med mera.
Välj en eller flera av de bloggposter du har skrivit under kursen, och lägg in innehållet i wikin längst ner på relevant sida. Skriv ditt namn under ditt bidrag och spara.

Vi har också gjort en sida för wiki-resurser på webben. Här får du gärna fylla på med resurser du hittar.

Uppgift 2: Skriva och redigera i Wikipedia
a. Man kan redigera text i Wikipedia utan att vara registrerad. Gå in på svenska Wikipedias förstasida, http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida. Hitta en artikel i sökrutan till vänster om sidan. Läs artikeln och hitta stavfel eller andra språkiga brister. Mitt i sidan finns ett ’redigera’ fält. Klicka på den och börja rätta till. Spara ändringarna när du är klar.

b. För att skriva i Wikipedia ska man ha skaffat sig ett konto. Gå till http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida . Längst upp till höger hittar man ’logga in / skapa konto’. Skapa ett konto genom att klicka på länken. Välj användarnamn och lösenord. Ange någon e-mail adress om du önskar få information från Wikipedia. Detta är inte obligatoriskt.

c. I menyn till vänster på huvudsidan ser du en länk som heter: ’Skriv en ny artikel’. När man vill börja skriva i Wikipedia’ är det bäst att söka först efter ämnet i Wikipedia och se till vad finns redan om ämnet. Ibland är det bättre att man utgår ifrån en redan skriven artikel och redigera det. Annars skapar man sin egen artikel genom att ange en rubrik i fältet som är avsedd för det. Genom att skapa artikeln kommer man till en sida med en textruta där man börjar skriva sin artikel. I textrutan finns inte alla funktioner som vanligtvis finns i en ordbehandlare. Av detta skäll finns specialtecken som man ska lära sig. Bl a finns en lathund för wiki-text som du kan hämta från:
http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Wikipedia_Academy_2008_Sweden_Exercises.pdf

• På Wikipedias hjälpsidor kan man hitta nybörjarkurser och mycket annat matnyttigt:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp

• Övningar: För dem som är intresserade att veta mer om Wikipedia finns fler övningar: http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Wikipedia_Academy_2008_Sweden_Exercises.pdf


Uppgift 3
Vad ska det här bra för?
LISwiki är en wiki för biblioteks- och informationsvetenskap. Här kan man hitta ett och annat matnyttigt, bland annat en artikel om Wiki (http://liswiki.org/wiki/Wiki), med exempel på hur wikis kan användas i biblioteksvärlden.

Titta gärna på några exempel och också på några av de exempel som nämns i introduktionen på hur wiki och Wikipedia används i undervisningen.

Vad anser du själv, kan wiki användas på biblioteket, i bibliotekets undervisningen, som plattform för arbetsgrupper och projektgrupper?
Skriv dina reflektioner i din blogg.

Extra
Vill du sätta upp en egen wiki? Vi rekommenderar i så fall pbwiki: http://pbwiki.com/.
I kursens wiki finns länkar till manualer: http://tioplusensaker.pbwiki.com/wikiresurser.

Frågor
Kontakta Åsa Forsberg eller Sara Akramy.

03. Chatt/skype - vad tyckte vi

Reaktionerna på uppgiften har varit ganska blandad. De flesta kommentarer har varit positiva till både MSN/Skype och Meebo. Men många har tyckt att i synnerhet MSN har varit besvärligt att installera och komma igång med! Det är tråkigt när applikationer som egentligen är mycket lätta och självklara att hanterna ska förses med så mycket "mertjänster" att det helt plötsligt blir snårigt att navigera och hitta rätt.

Men när installationen är gjord upplevs användningen av såväl Skype som MSN som enkel och smidig.

Flera har påtalat att Instant messaging, IM, fungerar bra för snabba kommentarer, eller för att skicka länkar som snabbt skall kollas upp är det perfekt.
Det är ett kommunikationsmedel som är utmärkt för kontakt med distansstuderande och för mindre arbetsgrupper som slipper resa kort eller långt, både av miljömässiga och ekonomiska skäl.
Någon har liknat chattkommunikationen med hur handlingen förs framåt i seriemagasinens värld, en ganska talande bild.

Några har tagit upp emoticons och huruvida man bör använda sådana i en formell chatt. Här finns argument både för och emot, de som tycker att vi inte bör använda emoticons om inte användaren gör det först, och de som anser att emoticons tillhör det accepterade chattspråket och förstås av de flesta, de kan till viss del kompensera kroppsspråket.

Att bädda in en Meebo-widget på bloggen verkar ha fungerat ganska smidigt. Men flera har påpekat att det känns som ett onödigt extrasteg att behöva logga in särskilt på Meebo, och att komma ihåg att logga ut och in.
Tyvärr är detta inte något som går att påverka, för att kunna erbjuda sina besöka på bloggen en möjlighet att chatt måste man bemanna chatten inne i Meebo.
Några har undrat hur det fungerar om man har flera besökare på bloggen/hemsidan eller flera chattar igång. Svaret är att det är bara den som chattar som kan se chatten i widgeten. Kommer det en annan besökare till sidan syns bara en tom widget. Börjar den nya besökaren att chatta visar den sig i ett nytt fönster för den som bemannar chatten i Meebo.

Kan man använda sig av chatt i biblioteket

De flesta som har tagit upp frågan verkar ställa sig positiva till att erbjuda användarna någon form av chattkommunikation. Ett bibliotek, Campus Helsingborg, har också satt upp en testchatt för sina användare :)

Som flera påpekar kan chatten vara ett alternativ till e-post och telefon. För yngre kan det kännas mer naturligt att chatt också.

"Jag kan tycka att kan man ha en telefon brevid sig medan man jobbar så kan man väl gott ha någon chatkanal öppen också, kanske på vissa tider i vecka
Som en reservation kan man väl tillägga att man kanske inte ska vänta sig någon anstormning av användare som bara suttit hemma och väntat på denna möjlighet att kontakta biblioteket, utan man ska nog snarare se det som ett komplement. Som telefonen, fast bättre egentligen, eftersom man kan skicka länkar, ibland till fulltext material."

Några ställer sig tveksamma till att en gratisapplikation som Meebo kan fylla det behov ett bibliotek har, med köhantering, behov att spara chattar med mera. En del har tagit upp den nationella chattjänsten Fråga biblioteket, som LU medverkar i. den skulle kunna kompletteras med lokala chattfunktioner på ämnesbiblioteken. Om det inte finns resurser till att avsätta tid för det kan man vakta chatten när man har pass i informationsdisken, men i så fall med en brasklapp om att svar kan dröja en stund.

Fortsättning
Det ska bli spännande att se om något bibliotek besämmer sig för att starta en chatt för ina användare. Som sagt var, Campus Helsingborg testar, och berättar förhoppningsvis om utfallet. LTHs studiecentrum provar en annan väg, och erbjuder sina användare att ställa frågor via SMS.
Visst kan det väl vara så att ju fler kontaktkanaler desto bättre, den ena beshöver inte utesluta andra. en önskvärd utveckling vore väl att användaren enkelt kan välja att kontakta biblioteket på plats, via telefon, via e-post, chatt eller SMS.