10. Podcast/screencast

Vad är en podcast?

Podcast, eller på svenska poddsändningar, är ett sätt att med hjälp av RSS distribuera ljud- och filmklipp via Internet. RSS-flödet innehållet information om varje avsnitt och en länk till en mediafil som användaren kan ladda hem och lyssna eller titta på. Ett välkänt exempel på en podcast är radions ”poddradio”, där man kan ladda ner de flesta av de program som sänds i Sveriges Radio. En viktig skillnad mellan podcasts och radio och TV är att en podcast är tillgänglig när som helst. Man behöver med andra ord inte titta eller lyssna vid en speciell tidpunkt.

Det finns varianter på podcasts i det som kallas video podcast/videocast/vidcast och screencast. En video podcast är, som namnet antyder, en podcast med både ljud och bild (t.ex. ett YouTube-klipp). En screencast är en filminspelning av det som visas på skärmen på en dator. Screencasts används ofta för instruktionsfilmer och demonstrationer. När man använder termen podcast utan att specificera "video" eller "screen" syftar man vanligtvis på en ljudinspelning utan bild. Formatet på ljudfilerna är oftast MP3, men det finns även podcasts i andra format.

Hur lyssnar man på podcasts?

Det finns en rad olika prenumerationsprogram (så kallade podcastklienter) som gör det möjligt att prenumerera på podcaster. Den kanske mest populära och fullfjädrade klienten är iTunes, men det går lika bra att använda i princip vilken RSS-läsare som helst, t.ex. Google Reader. Fördelen med iTunes jämfört med Google Reader är dels att iTunes är en mediaspelare i sig och kan spela upp film- och ljudklipp men också att iTunes innehåller ett stort sökbart bibliotek med podcasts som gör det enkelt att hitta podcasts om just de ämnen du är intresserad av. Om du har en iPod kan du enkelt föra över dina podcasts till den och lyssna när du vill. Allt eftersom nya avsnitt görs tillgängliga via RSS-flödet, laddar iTunes hem dem. Naturligtvis är det också möjligt att ladda ner enstaka ”poddar” direkt utan att prenumerera.

Ordet podcast har under senare tid kritiserats, eftersom det antyder att podcasts endast är ämnade för personer med en iPod. Så är inte fallet. I princip alla moderna MP3- och videospelare kan spela upp podcasts och har någon form av inbyggd funktionalitet för just podcasts. Ett förslag på nytt namn är netcast, men termen har inte fått något större genomslag.

Podcasts i undervisningssammanhang

I undervisningssammanhang är podcaster mycket användbara. Även om det vanligaste är att podcast avser ljudfiler, är det möjligt att använda poddar för alla slags media. De så vanliga videofilmade föreläsningarna kan alltså poddas och läggas ut för nedladdning till mediaspelare! Det kan dock vara på sin plats med en varning: om man omvandlar en två timmar lång video, blir filen mycket svårhanterlig. En pod på några minuter upplevs antagligen som mera uthärdlig. En möjlighet är alltså att dela upp en föreläsning i flera kortare avsnitt, vilket dessutom gör det enklare att navigera i podden.

Här inom LU finns en del exempel på hur man kan använda pod- och screencaster inom undervisningen. Ett exempel är nybörjarkurserna i kinesiska, där läraren Marita Ljungqvist har utvecklat en hel serie undervisningobjekt som studenterna kan titta på och lyssna till, antingen direkt via datorn eller genom att ladda ner till en portabel mediaspelare. Ta gärna en titt på kurssidan http://webdev.ljsystem.se/projects/30-unipodcast/index.php?cmd=showcourse&courseid=2

Under 2008 har CED utvecklat en podportal som lärare kan använda för att göra sitt material tillgängligt för studenterna. Läs mer om mLearning (mobile learning) och om portalen på CED:s webbplats http://www.ced.lu.se/mlearning Där hittar du också en kort beskrivning av hur man kan tillverka egna podcaster tillsammans med tips på mjukvara. Om du vill, kan du registrera dig på portalen på http://webdev.ljsystem.se/projects/30-unipodcast/index.php

Övningsuppgifter

Uppgift 1: Ladda ner ett prenumerationsprogram till din dator. Om du redan använder till exempel iTunes eller Google Reader kan du använda detta. Gå sedan till SR:s poddsida http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=2332 och starta en prenumeration. Hämta ner sändningen till din dator (eller din portabla mediaspelare om du har någon) och lyssna!

Uppgift 2: Leta upp en eller flera podcasts om ett ämne som ligger dig nära hjärtat och starta en prenumeration. Skriv sedan i din blogg om vilken eller vilka podcasts du hittat.

Extrauppgift: Om du tycker du redan har bra koll på det här med att leta upp, prenumerera och lyssna på podcasts, så får du gärna skapa en egen podcast. Istället för att skriva ett inlägg i din blogg kan du kanske spela in dig själv när du pratar om olika ämnen? Eller varför inte spela in en screencast om hur man använder ett webbverktyg som t.ex. Blogger eller Flickr? Låt fantasin flöda! Ta en titt på CED:s podportal för tips om hur man bär sig åt eller sök på 'create podcast' på Google. Det finns en uppsjö guider och steg för steg-instruktioner på Internet. De flesta av dessa är dock på engelska. Om du hellre vill ha en guide på svenska kan du ta en titt på http://www.swecasters.com/

Lycka till med poddandet!

Kontakta Anne Börjesson eller Rickard Andersson om du behöver hjälp!

09. Dela/samarbeta

Välkommen till 10 + 1 saker för LUB: dela/samarbeta

Tidigare under kursen har vi pratat om wikis i momentet "Wiki - ett verktyg för kollektivt skrivande" (http://10ting-uppg.blogspot.com/2008/12/05-wiki-ett-verktyg-fr-kollektivt.html) och du fick då lära dig hur en wiki fungerar. I detta moment ska vi prata om en tillämpning av tekniken, nämligen Google Docs. Med Google Docs kan du skapa webbaserade dokument, presentationer och kalkylblad och dela dem med andra. Du kan bjuda in vänner och bekanta och ge dem tillstånd antingen att bara titta på filerna eller att redigera - precis som i vilken wiki som helst, alltså.

På Wikipedia kan man läsa att Google har sitt ursprung i en kombination av två andra tjänster, Writely och Spreadsheets, som genomfördes av Google hösten 2006. En tredje produkt för presentationer lades till ett år senare. Innan du sätter igång att arbeta med Google Docs är det bra att läsa hela artikel på Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Google_Docs. Titta också på filmen "Google Docs in plain English": http://www.youtube.com/watch?v=eRqUE6IHTEA

Glöm inte att titta på http://tioplusensaker.pbwiki.com (användarnamn: tioplusensaker; lösenord: wiki) där det finns några kommentarer och dessutom en sida med wiki-resurser.

Du måste ha ett konto i Google för att få möjlighet att skapa filer med Google Docs! Men det har ju de flesta eftersom det är ettbGoogle-konto man använder för att logga in på Blogger eller på Google Reader.

För att komma igång och skapa ett dokument, klickar du på mer > dokument i listen högst upp i Google. Om du redan är inloggad på din blogg eller Google Reader kommer du inte att behöva logga in på Google Docs.




Titta nu på den guidade visningen som finns på startsidan för Google Docs: http://www.google.com/google-d-s/intl/sv/tour1.html

Sedan är det bara att sätta igång! Google Docs fungerar som ett förenklat Office-paket och du kan till exempel använda många av de kortkommandon du är van vid.

För att lösa uppgiften Dela/samarbeta ska du

• skapa minst en fil (dokument, kalkylblad eller presentation) och dela den med en eller flera personer. Prova gärna alla tre varianterna om du har tid!
• svara på en inbjudan och redigera en fil skapad av någon annan
• svara på en eller flera av frågorna som ställs i var sin wiki:
• Hur skulle du kunna använda Google Docs i ditt arbete?
• Vad säger användarvillkoren för Google Docs?
• Vem äger till exempel material som läggs upp i Google Docs?
• Google Apps (http://www.google.com/a/help/intl/sv/index.html) erbjuder webbaserade verktyg för kommunikation och samarbete för företag, skolor och organisationer. Titta på Google Apps för Skolor och studenter http://www.google.com/a/help/intl/sv/edu/index.html! Tycker du det är problematiskt, till exempel ur sekretessperspektiv, om universitet går över till att använda Google Apps?

När du svarar på någon av frågorna gör du alltså både andra och tredje uppgiften, men det är givetvis fritt fram att redigera filer som skapats av andra kursdeltagare!
Kommentera gärna Goggle Docs på din kurs-blogg, så att också de som inte skriver i samma dokument som du får se vad du tycker

Även om Google Docs fungerar på samma sätt som en wiki, är det faktiskt möjligt att arbeta med filerna även off-line. Denna möjlighet kommenterades i ComputerSweden 2 april 2008: http://computersweden.idg.se/2.2683/1.153602 Om du tycker det skulle vara praktiskt att kunna använda Google Docs offline, hittar du en instruktionsfilm "Google Docs: Working Offline" på http://googleblog.blogspot.com/2008/03/offline-access-to-google-docs.html

Google ger också möjlighet att visa/dela din kalender, ordna/redigera/dela dina foton och att skapa en webbplats. Om du är intresserad kan du alltså också titta på Google Calender (http://www.google.com/intl/sv/googlecalendar/event_publisher_guide.html), Picasa (http://picasa.google.se/) och Google Sites (http://www.google.com/sites/help/intl/sv/overview.html)

Lycka till!
Kontakta Anne Borjesson eller Jessica Nilsson om du behöver hjälp!,

08. Creative Commons

Vad är Creative Commons (CC)?
CC är en icke-vinstdrivande organisation som grundades i USA 2001. CC erbjuder verktyg som på ett enkelt sätt gör det möjligt för upphovsmän att markera att de, helt eller delvis, vill dela med sig av sina verk. Sedan december 2005 finns CC licenser tillgängliga på svenska.

Läs mer här
Om CC:
http://www.creativecommons.se/omcc/
Om CC (se):
http://www.creativecommons.se/om-ccse-kontakt/
Wikipedia (en) om CC:
http://en.wikipedia.org/wiki/Creative_Commons
Wikipedia (sv) om CC:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Creative_Commons

Några frågor om CC

• Hur fungerar en CC-licens?
• Vad händer om jag ändrar mig?
• Behöver jag skriva under eller registrera något för att få en CC-licens?
• Kommer CC att hjälpa mig att övervaka efterlevnaden av min licens?

Svaren på dessa och andra frågor finns här
FAQ CC:
http://www.creativecommons.se/faq/

CC och LUBs läranderesurser
De flesta av LUBs läranderesurserna är försedda med CC-licenser som gör det fritt för alla att använda dessa i icke-kommersiellt syfte, t ex i undervisning eller för självstudier. Många av läranderesurserna har en tilläggslicens som anger att anställda vid Lunds universitet också kan göra bearbetningar, t ex anpassningar efter nivå eller ämne med villkoret att man delar med sig av sin bearbetning och låter andra använda den.

LUBs läranderesurser
http://www.lub.lu.se/laeranderesurser.html

Vill du licensiera ett verk?
http://creativecommons.org/license/?lang=sv

CC i Flickr
I Flickr har man möjlighet att lägga CC-licenser på sina bilder.
Klicka på pilen bredvid You i topmenyn och välj Your Account.
Gå in på fliken Privacy & Permissions och leta upp "What license will your content have"
Om man inte gör någon ändring här har dina bilder " All rights reserved ©"

Man kan också söka på olika typer av licenser i Flickr. Det kan vara bra att veta om man behöver bilder för att illustrera något. Sökningen kan man göra utan att ha ett eget Flickr-konto.

Sök på Creative Commons i Flickr:
http://www.flickr.com/creativecommons/
(länken ligger under Explore i topmenyn)

07. Sociala nätverk/Facebook

Vad ska jag lära mig?

• Vad ett socialt nätverk är i allmänhet och vad Facebook är i synnerhet
• Använda Facebook för att interagera med kollegor, vänner och andra som du delar ett intresse med
• Hur Facebook kan användas för att nå ut till användare och kollegor

Kort introduktion

Sociala nätverk, eller communities, kan beskrivas som platser på nätet där människor kan träffas och interagera med varandra, för det mesta på flera olika sätt. För några år sedan var detta något man främst förknippade med tonåringar eller nätdejting, men de senaste åren har en rad tjänster skapats som tilltalar andra åldersgrupper och den bredare allmänheten. I den här övningen ska vi använda oss av Facebook, men det finns andra sociala nätverk som du gärna får titta på. Några exempel:

• Myspace
• Ning
• LinkedIn

Myspace används numera mest av artister och skivbolag för att marknadsföra musik och artister, även om många privatpersoner också har profiler där. Myspace är till skillnad från Facebook ett öppet nätverk, det vill säga man måste inte vara medlem för att kunna se andras profiler. Man behöver däremot vara medlem för att kunna skicka meddelanden och lämna meddelanden på andras profiler.

Ning är en tjänst där man skapar sitt eget nätverk och din profil kan endast ses av, och du kan endast interagera med, andra i ditt nätverk.

LinkedIn är en community som inriktar sig mot professionella som vill hålla kontakten med kollegor. Rent funktionalitetsmässigt är inte tjänsten så innehållsrik, den är inte gjord främst för att man ska skicka meddelanden tex, utan ens profil fungerar snarare som ett avancerat visitkort eller enkelt cv.

Anledningen till att vi har valt att arbeta med Facebook i den här övningen är helt enkelt att det är oerhört populärt i Sverige och används förmodligen redan av väldigt många av LUBs användare.

Om Facebook

Facebook startades i februari 2004 av några Harvardstudenter som skötte allt från sina "dorm rooms". I juni samma år flyttade företaget till Palo Alto, Kalifornien och i december samma år hade man 1 miljon användare. Numera har Facebook 140 miljoner användare världen över och kontor i både London och Paris. Läs gärna mer om detta under About/Press/Corporate info från Facebooks hemsida eller när du är inloggad på Facebook. Läs mer om Facebook i Wikipedia.

I Sverige slog Facebook igenom på allvar under sommaren och den tidiga hösten 2007. Några månader senare blossade en debatt upp i medierna angående bilder och det sades bland annat att Facebook ägde ens bilder samt att man inte kunde gå ur Facebook. Företaget har sedermera ändrat i sin avtalstext, det står uttryckligen att de inte äger ens bilder. Användarna licensierar däremot sina bilder till Facebook. Man har hela tiden kunnat gå ur Facebook, det var bara lite krångligare förut. Nu kan man på ett enkelt sätt ta bort det man har lagt upp samt avaktivera sitt konto om man vill. Observera dock att Facebook förbehåller sig rätten att spara din information för tid och evighet, allt enligt avtalstexten (även om du tagit bort din profil och avaktiverat ditt konto). Läs gärna avtalet innan du blir medlem, eller läs det inifrån Facebook.

Nedan följer ett antal uppgifter med ett minimum av instruktioner. Så här långt in i kursen är du van att skapa konton och Facebook är dessutom extremt lättanvänt. Naturligtvis kan du som vanligt vända dig till mentorerna om du behöver hjälp! Nedanstående uppgifter tar inte mer än 2 timmar att slutföra, men viss varning måste utfärdas för att det är lätt att fastna på Facebook.

Uppgift 1. Skapa en profil i Facebook

Skapa en profil i Facebook (du hoppar förstås över denna uppgift om du redan har en profil som du vill använda för resten av uppgifterna i detta avsnitt) genom att gå till Facebook. Observera att du kan välja språk själv till vänster längst ner på sidan, om du hellre vill ha engelska till exempel. Du kan ändra visningsspråk när som helst när du är inloggad och använder Facebook.

Du blir ombedd att lämna en del uppgifter; namn, epost, lösen, födelsedata samt könstillhörighet. Namnet måste var fullständigt (för- och efternamn) och man kan inte vara yngre än 13 för att kunna registrera sig. Den enda av uppgifterna som behöver stämma överens med verkligheten är din epostadress då denna används för kontroll. Ett mail skickas till den epost du angett med en länk som du klickar på för att aktivera ditt konto. Om du vill så kan du alltså skapa en "låtsasprofil", men det rekommenderas ej. Du kommer förmodligen inte att få en lika god upplevelse av Facebook om du inte är dig själv och låter andra interagera med dig som den du faktiskt är.

När detta första steg är avklarat så handlar resten bara om att fylla din profil med innehåll. Inget av de fält som du kommer att bli tillfrågad att fylla i är obligatoriskt, utan du väljer själv vad du vill ta med. Födelsedata måste finnas, men behöver inte synas i profilen. I de första formulären du fyller i så ser du att det finns ett litet lås till höger om en del av fälten. Med hjälp av detta lås kan du ange Privacy (vem som får se dem) för vart och ett av fälten. Du kan även reglera vem som får se hela din profil.

Undersök de olika länkarna högst upp på skärmen, de ger dig olika visningslägen och tillgång till lite olika funktioner. "Profil" är det som andra kan se, resten är bara för dig och för att du ska kunna hantera din information.

Du har ju tidigare i kursen fått lära dig att ladda upp bilder till Flickr. Testa gärna att göra detsamma i Facebook, börja med att ladda upp en profilbild. En profilbild behöver inte vara en bild av dig själv utan kan vara ett foto på vad som helst, en blomma, en bok eller något annat fint. På så sätt får du ändå pröva på att ladda upp en bild, även om du inte vill ha några "riktiga" privata bilder på Facebook. Om du får en fråga om att installera en ActiveX kontroll så svara ja. Facebook kommer då att kunna låta dig se de album du har i datorn, vilket avsevärt underlättar proceduren.

Uppgift 2. Skaffa vänner

Ny på Facebook och rädd att ingen kommer att vilja bli vän med dig? Räds icke! Använd sökrutan uppe till höger i bild och sök upp Saker Lub. Det är mentorernas gemensamma profil under den här kursen och vi vill såklart lägga till dig som vän, det är bara att fråga så lägger vi till dig så fort vi hinner. I Sakers profil kan du sedan se vilka andra LUBare som Saker har blivit vän med och på sätt hitta andra kollegor. Tänk bara på att alla kanske inte vill bli vän med kollegor på Facebook eftersom de kanske främst använder sin profil för att hålla kontakt med släkt och vänner. Bli inte ledsen om inte alla din "vän-förfrågningar" bekräftas, det är med största sannolikhet inget personligt, vi har alla olika behov av privat sfär och olika definition av personlig integritet. Diskutera gärna detta på din blogg!

Undersök sedan gärna Sakers profil lite närmre, vilka grupper är hon med i och vilka sidor är hon ett fan av? Kanske finns där något som intresserar dig? Kanske har du några tips till Saker?

Det finns även andra sätt att få kontakt med vänner, bekanta, kollegor och familj. När du är i "Hem/Home"-visningsläget så har du alltid en ruta till höger som erbjuder dig hjälp med att hitta folk. Man kan söka via sina mailkontakter tex, eller bjuda in de man skulle vilja vara vän med. Man kan också använda sökrutan uppe till höger, som när du letade upp Saker Lub.

Uppgift 3. Gå med i vår grupp, svara på frågor och blogga

Om du har tittat på vilka grupper som Saker är med i så har du kanske sett att det finns en grupp som heter 10+1 saker för LUB. Gå med i den! Svara sedan gärna på någon eller några av frågorna som Saker har ställt på gruppens forum. Har du några frågor kring Facebook kan det passa bra att ställa dem på gruppens gästbok/wall, det är kanske fler än du som undrar samma sak och har du tur så kanske någon annan kursdeltagare sitter inne med svaret! Är du medlem i gruppen kan du även ladda upp foton, videofilmer och länkar till gruppen. Gör gärna det om du har något tips!

Glöm inte skriva lite i din blogg om din upplevelse av Facebook. Är det något du vill fortsätta med? Kan du se några möjligheter att använda Facebook i ditt arbete?

Lätt överkurs

Testa att skapa en grupp om något som intresserar dig, eller varför inte ett evenemang/event?

Har du frågor kontakta oss på Facebook! eller Henrik Åslund, BD eller Ingela Wahlgren, HT

06. Sociala bokmärkestjänster

Vad ska jag lära mig?

• Förstå hur man kan organisera och samla bokmärken på nätet
• Känna till några tjänster för att samla och dela bokmärkta sidor
• Att praktiskt använda minst en social bokmärkestjänst

Introduktion
Brukar du spara dina bokmärken/favoriter på datorn? Då har det säkert hänt att du saknat dem när du sitter vid en annan dator.

Du kanske har ordnat dem i olika foldrar efter ämne? Har du ibland svårt att hitta var du sparat sidan, har foldrarna blivit fler eller inaktuella? Kanske orkar du inte längre sortera dem utan har bara en lång lista med bokmärken?
Då har du stor anledning att pröva en social bokmärkestjänst. Du använder dem för att spara, organisera, upptäcka och dela länkar till material på nätet.

Spara och organisera:
När du lagrar dina bokmärken på webben istället för på din egen dator kommer du lätt åt dem oavsett var du befinner dig.

De flesta sociala bokmärkestjänster har bra funktioner för att organisera de bokmärken man väljer att spara, ofta med hjälp av taggar eller etiketter (mer om detta längre ner). Det gör att det blir enklare att hitta och du kan lätt lägga till och ändra i de taggar du använder.
När du taggar någon sida kan du se vilka taggar andra gett samma sida, kan du använda dem sparar det tid.

Söka: Sociala bokmärkestjänster kan också användas för att söka information.
Tjänsten är uppbyggd av favoriter som andra användare har valt ut, sparat och taggat. Du kan hitta utvalda länkar som är filtrerade genom människor vilket kan fungera bättre än att använda vanliga sökmotorer. Genom att söka bland bokmärken från en kollega, vän eller någon du delar intresse med kan du hitta värdefull information. När du söker i en social bokmärkestjänst kan du söka i all information som användarna lagt in i databasen: Bokmärkets namn, användarens beskrivning, samt taggarna. Du kan också klicka direkt på taggar eller användare och surfa omkring. Idén är att användarna tillsammans har gjort ett urval och plockat ut det bästa från webben ("collaborative filtering").

Taggning har du redan arbetat med i tidigare moment under kursen men här finns det anledning att fundera lite mer över innebörden. "Folksonomy"
(folk+taxonomi) innebär en taxonomi som folk har upprättat med sina egna etiketter. I motsats till klassifikationssystem är taggning platt och okontrollerad.
Som fördelar med taggning brukar nämnas att ord för nya fenomen snabbt tas i bruk och att man enkelt kan sätta många olika etiketter på sina favoriter. Det behövs ingen överordnad organisation som håller ordning på hierarki och kategorier.
Det är förstås en nackdel att olika människor använder olika ord för sammas sak, men kanske ännu värre att många använder samma ord för olika saker. När du vill finna resurser som andra har taggat gäller det att använda fantasin tills du hittar en användare med samma intressen som du.

Du kan dela med dig av dina bokmärken genom att lägga in dina vänner eller kollegor och skicka och få relevanta bokmärken. I uppgift 2 bygger vi upp en favoritsamling gemensam för hela LUB-nätverket.

Vill du läsa mer?
E-boken Social softwares in libraries (länken till höger i kursbloggen). Kapitel 8 är handlar om Social Bookmarking and Collaborative Filtering. På sidorna 145-146 finns en lista som beskriver olika funktioner som man kan överväga när man väljer vilken tjänst man ska använda.

Lomas "7 things you should know about Social Bookmarking" är ett annat lästips.

Olika bokmärkestjänster
Det finns många olika sociala bokmärkestjänster. I den här övningen har vi valt att använda en av de äldsta och största, Del.icio.us.
Andra liknande tjänster med allmänt eller blandat innehåll är: Diigo, Furl och Ma.gnolia
Bokmärkestjänster som vänder sig till forskare och därför är viktiga för oss att känna till är Connotea, 2collab och CiteULike.
En annan typ av specialiserade bokmärkestjänster är Librarything. Här kan man göra en katalog över sina egna böcker, med framsida och taggar.

Exempel på hur bibliotek använder bokmärkestjänster
Några av vår kollegor i LUB har samlat bokmärken om vetenskapligt skrivande för ett av läranderesurserna på LUBs hemsida. Resurser om vetenskapliga artiklar på Internet.

Nationalbiblioteket i Australien använder sig av del.icio.us AskNow.gov.au's för att samla på resurser man vill återanvända i sin virtuella referenstjänst, AskNow. Man använder del.icio.us etikettsystem för att organisera länkarna. På så sätt är tanken att man snabbt ska hitta relevanta resurser för nya frågor som kommer in. Läs mer om AskNow’s del.icio.us Useful Resources.

På del.icio.us egen blogg finns flera beskrivningar på hur man kan använda del.icio.us på bibliotek och för lärande - Who says librarians (and teachers) don’t like tags.

Läs Tips for Using Delicious in (Doctoral) Research. Här skriver en doktorand om hur han använder del.icio.us som stöd i sitt avhandlingarbete. Han beskriver och ger några bra tips på hur man ska få ordning på sina etiketter. Titta gärna även på hur han använder del.icio.us som en ordbok för viktiga och centrala begrepp i sin forskning.

Nu till uppgiften!

Uppgift ett

1. Börja med att titta på filmen Del.icio.us in Plain English för en enkel tre-minuters introduktion.
2. Skapa dig ett konto på del.icio.us. Efter ett tag kommer ett bekräftelsemail. Klicka på länken i mailet för att komma till delicious och börja jobba.
3. Ladda ner knappar till verkstygsfältet. Det finns olika knappar att välja för Explorer och Firefox som gör att det är enkelt att spara, tagga och beskriva de webbsidor du vill. Installera de knappar som passar för din webbläsare.
4. Du kan börja stort genom att exportera alla dina bokmärken/favoriter till ditt konto. Följ länken Import existing bookmarks. Gå sedan igenom dina bokmärken och ge dem taggar/etiketter - dvs göra en enkel klassifikation. Det tar ett tag att gå igenom favoriterna, men det gör inget om du inte hinner med alla på en gång. De som du inte taggat ligger som "bookmarks" och är inte synliga för andra förrän du har markerat "share", dvs att andra ska få se dem. Det här är ett gyllene tillfälle att sortera bort sånt som blivit inaktuellt och tänka över vilka kategorier du behöver och vill ha. Precis som när man klassificerar eller gör en tesaurus är det bra att vara konsekvent.
5. Om du väljer "Bookmarks sidebar" när du klickar på Delicious-ikonen kommer dina bokmärken att vara lättåtkomliga till vänster i webbläsaren.
6. Du kan också börja lite försiktigt och under två veckor ta till vana att lägga till webbsidor som du finner intressanta till ditt del.icio.us-konto. Glöm inte bort att sätta etiketter på saker du bokmärker så att du har en chans att hitta dem igen sen.
7. Högst upp på sidan i del.icio.us finns ett antal länkar. Under “People - My network” är det helt tomt. Du kan enkelt lägga till andra i del.icio.us till ditt nätverk. Prova genom att gå till Karins eller Annas konto. Titta på de länkar som vi har sparat genom att klicka runt på våra etiketter (taggar).
8. Dela dina taggar med minst en kollega. Tala om vilken del.icio.us konto du har så kan de lägga till dig till sitt nätverk - och vips har ni på arbetsplatsen en gemensam resurs.
   Du kan också dela med sig av dina bästa bokmärken genom att lägga till en del.icio.us-widget på din blogg.
9. Du kan göra widgets som visar upp ditt taggmoln från del.icio.us eller de senaste länkar du bokmärkt. Testa! Information om hur du skapar din widget hittar du i ditt del.icio.us under settings/blogging. Välj “Link rolls” eller “Tag rolls”. Kopiera widgetkoden och lägg till den i din blogg.

Observera! När du loggar ut ur Delicious får du en fråga om du vill ta bort bokmärken från din dator och bara ha dem kvar i delicious. Antagligen vill du behålla dem på datorn så svara "Keep"!

Uppgift 2
Vi har skapat ett konto för LUB som vi kallat (gett ID) LUB.del med lösenord lub2009. Där ska du lägga upp fem jobbrelaterade webbsidor som du tror att andra inom LUB kan ha nytta av. Arbetar du med katalogisering, fjärrlån, informationstjänst, undervisning etc. Dela med dig av dina bästa sidor och glöm inte att tagga dem så att det är tydligt för alla vad de handlar om. Om alla hjälper till så har vi en gemensam förteckning av bra information att länka till från vårt nya intranät till våren.

Uppgift 3 - för dig som vill testa något mer avancerat

CiteULike och Connotea är specialiserade på vetenskapligt material och passar för forskare. Båda tjänsterna är inriktade på att hantera artikelreferenser och ger möjlighet att exportera referenser till olika referenshanteringsprogram. Se vilka favoriter Anna har sparat i Connotea.

I CiteUlike kan man på ett enkelt sätt prenumerera på innehållsförteckningar från olika tidskrifter, skapa grupper för att dela referenser med varandra. Du kan även ladda upp artikeln (som PDF). Detta är bara några av de funktioner som finns. Se till att utforska tjänsten ordentligt och dela med dig av de funktioner du tyckte var bäst genom att kort beskriva dem i din blogg.

Reflektionsuppgift

• Tror du att du kan ha någon nytta av detta?
• Vad tycker du om sättet att organisera länkar, med hjälp av taggar - fördelar och nackdelar?
• Vilka andra användningsområden kan du tänka dig att det finns för en sån här tjänst förutom att du får ordning på dina bokmärken? Skriv ned dina reflektioner i din blogg.

Glöm inte att tagga ditt inlägg med 10+1saker och 06. Sociala bokmärken!

05. Wiki - ett verktyg för kollektivt skrivande

Vad ska jag lära mig:

• Hur fungerar en wiki
• Hur medverkar man i Wikipedia
• Hur kan man använda wikis och Wikipedia

Introduktion
Om man slår upp ordet wiki i Wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/Wiki) får man bland annat veta att wiki betyder snabb på hawaianska och att en wiki är en webbplats där besökarna själva kan redigera texten. Alla äldre versioner sparas och kan plockas fram.

Det finns många former av wiki-programvaror, allt från kommersiella produkter som används exempelvis som intranät till icke-kommersiella fria programvaror.

I den här uppgiften använder vi oss en pbwiki. Pbwiki (pb är en förkortning av peanut butter) är en wiki framtagen just för undervisningsändamål och den kan användas både på grundskole- och högskolenivå. Den är gratis, innehåller ingen reklam och är lätt att använda. Längst ner i den här posten finns kort information och länkar för den som själv vill sätta upp en wiki.

Det mest kända exemplet på en wiki är väl just Wikipedia, som är ett kollektivt uppslagsverk. Men en wiki kan användas i många olika sammanhang. Ett mycket konkret exempel på kollektivt författande är a million penguins, ett samarbetsprojekt mellan bokförlaget Penguins och De Montfort University. Projektet gick ut på att pröva om det är möjligt att skapa en kollaborativ roman, öppen för alla som vill bidra. Resultatet finns givetvis i en wiki, a million penguins, och redovisas också i rapporten A Million Penguins Research Report.

Kungl. biblioteket hör till de organisationer som byggt sitt intranät i en wiki-programvara.

Det är vanligt att en projektgrupp eller arbetsgrupp använder en wiki som arbetsplattform. I det nya Lubintra som lanseras i vår kan arbetsgrupperna välja att använda en wiki för intern och också extern kommunikation.

Det har också blivit vanligt att t ex kurser och program använder sig av wikis där studenterna kan lägga upp sina texter och samarbeta med varandra och med lärarna. Här kan ju biblioteken bli inblandade också.

Publiwiki, en wiki publicerad vid Karlstads universitet, innehåller mycket information om hur man kan använda sig av wiki i undervisningen.

Också Wikipedia används i undervisningen på gymnasie- och högskolenivå, både av ämneslärare och bibliotekarier. I november hölls en konferens om Wikipedia i Lund, Wikipedia Academy. På konferensens blogg finns en hel del exempel på hur lärare använder Wikipedia.

Uppgift 1: Skriva och redigera i en wiki
Inom ramen för kursen 10 + 1 saker för LUB har vi satt upp en wiki, 10 + 1 saker - wikin.
Syftet med denna wiki är att alla vi som deltar i kursen gemensamt samlar exempel, reflektioner, frågor med mera från de olika uppgifterna på ett enda ställe. Eftersom vi alla kan skriva och redigera på lika villkor kan vi dela på det arbetet, vilket gör att arbetsbelastningen inte blir så betungande för någon.

Wikin har adress http://tioplusensaker.pbwiki.com/.
För att komma in och läsa, skriva och skapa nya sidor behövs inloggning:
Användaridentitet: tioplusensaker
Lösenord: wiki

Wikin innehåller en sida för varje uppgift. För att skriva på en sida, klickar man på fliken Edit. Sedan är det bara att redigera, lägga till nytt material med mera.
Välj en eller flera av de bloggposter du har skrivit under kursen, och lägg in innehållet i wikin längst ner på relevant sida. Skriv ditt namn under ditt bidrag och spara.

Vi har också gjort en sida för wiki-resurser på webben. Här får du gärna fylla på med resurser du hittar.

Uppgift 2: Skriva och redigera i Wikipedia
a. Man kan redigera text i Wikipedia utan att vara registrerad. Gå in på svenska Wikipedias förstasida, http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida. Hitta en artikel i sökrutan till vänster om sidan. Läs artikeln och hitta stavfel eller andra språkiga brister. Mitt i sidan finns ett ’redigera’ fält. Klicka på den och börja rätta till. Spara ändringarna när du är klar.

b. För att skriva i Wikipedia ska man ha skaffat sig ett konto. Gå till http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida . Längst upp till höger hittar man ’logga in / skapa konto’. Skapa ett konto genom att klicka på länken. Välj användarnamn och lösenord. Ange någon e-mail adress om du önskar få information från Wikipedia. Detta är inte obligatoriskt.

c. I menyn till vänster på huvudsidan ser du en länk som heter: ’Skriv en ny artikel’. När man vill börja skriva i Wikipedia’ är det bäst att söka först efter ämnet i Wikipedia och se till vad finns redan om ämnet. Ibland är det bättre att man utgår ifrån en redan skriven artikel och redigera det. Annars skapar man sin egen artikel genom att ange en rubrik i fältet som är avsedd för det. Genom att skapa artikeln kommer man till en sida med en textruta där man börjar skriva sin artikel. I textrutan finns inte alla funktioner som vanligtvis finns i en ordbehandlare. Av detta skäll finns specialtecken som man ska lära sig. Bl a finns en lathund för wiki-text som du kan hämta från:
http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Wikipedia_Academy_2008_Sweden_Exercises.pdf

• På Wikipedias hjälpsidor kan man hitta nybörjarkurser och mycket annat matnyttigt:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp

• Övningar: För dem som är intresserade att veta mer om Wikipedia finns fler övningar: http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Wikipedia_Academy_2008_Sweden_Exercises.pdf


Uppgift 3
Vad ska det här bra för?
LISwiki är en wiki för biblioteks- och informationsvetenskap. Här kan man hitta ett och annat matnyttigt, bland annat en artikel om Wiki (http://liswiki.org/wiki/Wiki), med exempel på hur wikis kan användas i biblioteksvärlden.

Titta gärna på några exempel och också på några av de exempel som nämns i introduktionen på hur wiki och Wikipedia används i undervisningen.

Vad anser du själv, kan wiki användas på biblioteket, i bibliotekets undervisningen, som plattform för arbetsgrupper och projektgrupper?
Skriv dina reflektioner i din blogg.

Extra
Vill du sätta upp en egen wiki? Vi rekommenderar i så fall pbwiki: http://pbwiki.com/.
I kursens wiki finns länkar till manualer: http://tioplusensaker.pbwiki.com/wikiresurser.

Frågor
Kontakta Åsa Forsberg eller Sara Akramy.

03. Chatt/skype - vad tyckte vi

Reaktionerna på uppgiften har varit ganska blandad. De flesta kommentarer har varit positiva till både MSN/Skype och Meebo. Men många har tyckt att i synnerhet MSN har varit besvärligt att installera och komma igång med! Det är tråkigt när applikationer som egentligen är mycket lätta och självklara att hanterna ska förses med så mycket "mertjänster" att det helt plötsligt blir snårigt att navigera och hitta rätt.

Men när installationen är gjord upplevs användningen av såväl Skype som MSN som enkel och smidig.

Flera har påtalat att Instant messaging, IM, fungerar bra för snabba kommentarer, eller för att skicka länkar som snabbt skall kollas upp är det perfekt.
Det är ett kommunikationsmedel som är utmärkt för kontakt med distansstuderande och för mindre arbetsgrupper som slipper resa kort eller långt, både av miljömässiga och ekonomiska skäl.
Någon har liknat chattkommunikationen med hur handlingen förs framåt i seriemagasinens värld, en ganska talande bild.

Några har tagit upp emoticons och huruvida man bör använda sådana i en formell chatt. Här finns argument både för och emot, de som tycker att vi inte bör använda emoticons om inte användaren gör det först, och de som anser att emoticons tillhör det accepterade chattspråket och förstås av de flesta, de kan till viss del kompensera kroppsspråket.

Att bädda in en Meebo-widget på bloggen verkar ha fungerat ganska smidigt. Men flera har påpekat att det känns som ett onödigt extrasteg att behöva logga in särskilt på Meebo, och att komma ihåg att logga ut och in.
Tyvärr är detta inte något som går att påverka, för att kunna erbjuda sina besöka på bloggen en möjlighet att chatt måste man bemanna chatten inne i Meebo.
Några har undrat hur det fungerar om man har flera besökare på bloggen/hemsidan eller flera chattar igång. Svaret är att det är bara den som chattar som kan se chatten i widgeten. Kommer det en annan besökare till sidan syns bara en tom widget. Börjar den nya besökaren att chatta visar den sig i ett nytt fönster för den som bemannar chatten i Meebo.

Kan man använda sig av chatt i biblioteket

De flesta som har tagit upp frågan verkar ställa sig positiva till att erbjuda användarna någon form av chattkommunikation. Ett bibliotek, Campus Helsingborg, har också satt upp en testchatt för sina användare :)

Som flera påpekar kan chatten vara ett alternativ till e-post och telefon. För yngre kan det kännas mer naturligt att chatt också.

"Jag kan tycka att kan man ha en telefon brevid sig medan man jobbar så kan man väl gott ha någon chatkanal öppen också, kanske på vissa tider i vecka
Som en reservation kan man väl tillägga att man kanske inte ska vänta sig någon anstormning av användare som bara suttit hemma och väntat på denna möjlighet att kontakta biblioteket, utan man ska nog snarare se det som ett komplement. Som telefonen, fast bättre egentligen, eftersom man kan skicka länkar, ibland till fulltext material."

Några ställer sig tveksamma till att en gratisapplikation som Meebo kan fylla det behov ett bibliotek har, med köhantering, behov att spara chattar med mera. En del har tagit upp den nationella chattjänsten Fråga biblioteket, som LU medverkar i. den skulle kunna kompletteras med lokala chattfunktioner på ämnesbiblioteken. Om det inte finns resurser till att avsätta tid för det kan man vakta chatten när man har pass i informationsdisken, men i så fall med en brasklapp om att svar kan dröja en stund.

Fortsättning
Det ska bli spännande att se om något bibliotek besämmer sig för att starta en chatt för ina användare. Som sagt var, Campus Helsingborg testar, och berättar förhoppningsvis om utfallet. LTHs studiecentrum provar en annan väg, och erbjuder sina användare att ställa frågor via SMS.
Visst kan det väl vara så att ju fler kontaktkanaler desto bättre, den ena beshöver inte utesluta andra. en önskvärd utveckling vore väl att användaren enkelt kan välja att kontakta biblioteket på plats, via telefon, via e-post, chatt eller SMS.