07. Sociala nätverk/Facebook

Vad ska jag lära mig?

• Vad ett socialt nätverk är i allmänhet och vad Facebook är i synnerhet
• Använda Facebook för att interagera med kollegor, vänner och andra som du delar ett intresse med
• Hur Facebook kan användas för att nå ut till användare och kollegor

Kort introduktion

Sociala nätverk, eller communities, kan beskrivas som platser på nätet där människor kan träffas och interagera med varandra, för det mesta på flera olika sätt. För några år sedan var detta något man främst förknippade med tonåringar eller nätdejting, men de senaste åren har en rad tjänster skapats som tilltalar andra åldersgrupper och den bredare allmänheten. I den här övningen ska vi använda oss av Facebook, men det finns andra sociala nätverk som du gärna får titta på. Några exempel:

• Myspace
• Ning
• LinkedIn

Myspace används numera mest av artister och skivbolag för att marknadsföra musik och artister, även om många privatpersoner också har profiler där. Myspace är till skillnad från Facebook ett öppet nätverk, det vill säga man måste inte vara medlem för att kunna se andras profiler. Man behöver däremot vara medlem för att kunna skicka meddelanden och lämna meddelanden på andras profiler.

Ning är en tjänst där man skapar sitt eget nätverk och din profil kan endast ses av, och du kan endast interagera med, andra i ditt nätverk.

LinkedIn är en community som inriktar sig mot professionella som vill hålla kontakten med kollegor. Rent funktionalitetsmässigt är inte tjänsten så innehållsrik, den är inte gjord främst för att man ska skicka meddelanden tex, utan ens profil fungerar snarare som ett avancerat visitkort eller enkelt cv.

Anledningen till att vi har valt att arbeta med Facebook i den här övningen är helt enkelt att det är oerhört populärt i Sverige och används förmodligen redan av väldigt många av LUBs användare.

Om Facebook

Facebook startades i februari 2004 av några Harvardstudenter som skötte allt från sina "dorm rooms". I juni samma år flyttade företaget till Palo Alto, Kalifornien och i december samma år hade man 1 miljon användare. Numera har Facebook 140 miljoner användare världen över och kontor i både London och Paris. Läs gärna mer om detta under About/Press/Corporate info från Facebooks hemsida eller när du är inloggad på Facebook. Läs mer om Facebook i Wikipedia.

I Sverige slog Facebook igenom på allvar under sommaren och den tidiga hösten 2007. Några månader senare blossade en debatt upp i medierna angående bilder och det sades bland annat att Facebook ägde ens bilder samt att man inte kunde gå ur Facebook. Företaget har sedermera ändrat i sin avtalstext, det står uttryckligen att de inte äger ens bilder. Användarna licensierar däremot sina bilder till Facebook. Man har hela tiden kunnat gå ur Facebook, det var bara lite krångligare förut. Nu kan man på ett enkelt sätt ta bort det man har lagt upp samt avaktivera sitt konto om man vill. Observera dock att Facebook förbehåller sig rätten att spara din information för tid och evighet, allt enligt avtalstexten (även om du tagit bort din profil och avaktiverat ditt konto). Läs gärna avtalet innan du blir medlem, eller läs det inifrån Facebook.

Nedan följer ett antal uppgifter med ett minimum av instruktioner. Så här långt in i kursen är du van att skapa konton och Facebook är dessutom extremt lättanvänt. Naturligtvis kan du som vanligt vända dig till mentorerna om du behöver hjälp! Nedanstående uppgifter tar inte mer än 2 timmar att slutföra, men viss varning måste utfärdas för att det är lätt att fastna på Facebook.

Uppgift 1. Skapa en profil i Facebook

Skapa en profil i Facebook (du hoppar förstås över denna uppgift om du redan har en profil som du vill använda för resten av uppgifterna i detta avsnitt) genom att gå till Facebook. Observera att du kan välja språk själv till vänster längst ner på sidan, om du hellre vill ha engelska till exempel. Du kan ändra visningsspråk när som helst när du är inloggad och använder Facebook.

Du blir ombedd att lämna en del uppgifter; namn, epost, lösen, födelsedata samt könstillhörighet. Namnet måste var fullständigt (för- och efternamn) och man kan inte vara yngre än 13 för att kunna registrera sig. Den enda av uppgifterna som behöver stämma överens med verkligheten är din epostadress då denna används för kontroll. Ett mail skickas till den epost du angett med en länk som du klickar på för att aktivera ditt konto. Om du vill så kan du alltså skapa en "låtsasprofil", men det rekommenderas ej. Du kommer förmodligen inte att få en lika god upplevelse av Facebook om du inte är dig själv och låter andra interagera med dig som den du faktiskt är.

När detta första steg är avklarat så handlar resten bara om att fylla din profil med innehåll. Inget av de fält som du kommer att bli tillfrågad att fylla i är obligatoriskt, utan du väljer själv vad du vill ta med. Födelsedata måste finnas, men behöver inte synas i profilen. I de första formulären du fyller i så ser du att det finns ett litet lås till höger om en del av fälten. Med hjälp av detta lås kan du ange Privacy (vem som får se dem) för vart och ett av fälten. Du kan även reglera vem som får se hela din profil.

Undersök de olika länkarna högst upp på skärmen, de ger dig olika visningslägen och tillgång till lite olika funktioner. "Profil" är det som andra kan se, resten är bara för dig och för att du ska kunna hantera din information.

Du har ju tidigare i kursen fått lära dig att ladda upp bilder till Flickr. Testa gärna att göra detsamma i Facebook, börja med att ladda upp en profilbild. En profilbild behöver inte vara en bild av dig själv utan kan vara ett foto på vad som helst, en blomma, en bok eller något annat fint. På så sätt får du ändå pröva på att ladda upp en bild, även om du inte vill ha några "riktiga" privata bilder på Facebook. Om du får en fråga om att installera en ActiveX kontroll så svara ja. Facebook kommer då att kunna låta dig se de album du har i datorn, vilket avsevärt underlättar proceduren.

Uppgift 2. Skaffa vänner

Ny på Facebook och rädd att ingen kommer att vilja bli vän med dig? Räds icke! Använd sökrutan uppe till höger i bild och sök upp Saker Lub. Det är mentorernas gemensamma profil under den här kursen och vi vill såklart lägga till dig som vän, det är bara att fråga så lägger vi till dig så fort vi hinner. I Sakers profil kan du sedan se vilka andra LUBare som Saker har blivit vän med och på sätt hitta andra kollegor. Tänk bara på att alla kanske inte vill bli vän med kollegor på Facebook eftersom de kanske främst använder sin profil för att hålla kontakt med släkt och vänner. Bli inte ledsen om inte alla din "vän-förfrågningar" bekräftas, det är med största sannolikhet inget personligt, vi har alla olika behov av privat sfär och olika definition av personlig integritet. Diskutera gärna detta på din blogg!

Undersök sedan gärna Sakers profil lite närmre, vilka grupper är hon med i och vilka sidor är hon ett fan av? Kanske finns där något som intresserar dig? Kanske har du några tips till Saker?

Det finns även andra sätt att få kontakt med vänner, bekanta, kollegor och familj. När du är i "Hem/Home"-visningsläget så har du alltid en ruta till höger som erbjuder dig hjälp med att hitta folk. Man kan söka via sina mailkontakter tex, eller bjuda in de man skulle vilja vara vän med. Man kan också använda sökrutan uppe till höger, som när du letade upp Saker Lub.

Uppgift 3. Gå med i vår grupp, svara på frågor och blogga

Om du har tittat på vilka grupper som Saker är med i så har du kanske sett att det finns en grupp som heter 10+1 saker för LUB. Gå med i den! Svara sedan gärna på någon eller några av frågorna som Saker har ställt på gruppens forum. Har du några frågor kring Facebook kan det passa bra att ställa dem på gruppens gästbok/wall, det är kanske fler än du som undrar samma sak och har du tur så kanske någon annan kursdeltagare sitter inne med svaret! Är du medlem i gruppen kan du även ladda upp foton, videofilmer och länkar till gruppen. Gör gärna det om du har något tips!

Glöm inte skriva lite i din blogg om din upplevelse av Facebook. Är det något du vill fortsätta med? Kan du se några möjligheter att använda Facebook i ditt arbete?

Lätt överkurs

Testa att skapa en grupp om något som intresserar dig, eller varför inte ett evenemang/event?

Har du frågor kontakta oss på Facebook! eller Henrik Åslund, BD eller Ingela Wahlgren, HT

06. Sociala bokmärkestjänster

Vad ska jag lära mig?

• Förstå hur man kan organisera och samla bokmärken på nätet
• Känna till några tjänster för att samla och dela bokmärkta sidor
• Att praktiskt använda minst en social bokmärkestjänst

Introduktion
Brukar du spara dina bokmärken/favoriter på datorn? Då har det säkert hänt att du saknat dem när du sitter vid en annan dator.

Du kanske har ordnat dem i olika foldrar efter ämne? Har du ibland svårt att hitta var du sparat sidan, har foldrarna blivit fler eller inaktuella? Kanske orkar du inte längre sortera dem utan har bara en lång lista med bokmärken?
Då har du stor anledning att pröva en social bokmärkestjänst. Du använder dem för att spara, organisera, upptäcka och dela länkar till material på nätet.

Spara och organisera:
När du lagrar dina bokmärken på webben istället för på din egen dator kommer du lätt åt dem oavsett var du befinner dig.

De flesta sociala bokmärkestjänster har bra funktioner för att organisera de bokmärken man väljer att spara, ofta med hjälp av taggar eller etiketter (mer om detta längre ner). Det gör att det blir enklare att hitta och du kan lätt lägga till och ändra i de taggar du använder.
När du taggar någon sida kan du se vilka taggar andra gett samma sida, kan du använda dem sparar det tid.

Söka: Sociala bokmärkestjänster kan också användas för att söka information.
Tjänsten är uppbyggd av favoriter som andra användare har valt ut, sparat och taggat. Du kan hitta utvalda länkar som är filtrerade genom människor vilket kan fungera bättre än att använda vanliga sökmotorer. Genom att söka bland bokmärken från en kollega, vän eller någon du delar intresse med kan du hitta värdefull information. När du söker i en social bokmärkestjänst kan du söka i all information som användarna lagt in i databasen: Bokmärkets namn, användarens beskrivning, samt taggarna. Du kan också klicka direkt på taggar eller användare och surfa omkring. Idén är att användarna tillsammans har gjort ett urval och plockat ut det bästa från webben ("collaborative filtering").

Taggning har du redan arbetat med i tidigare moment under kursen men här finns det anledning att fundera lite mer över innebörden. "Folksonomy"
(folk+taxonomi) innebär en taxonomi som folk har upprättat med sina egna etiketter. I motsats till klassifikationssystem är taggning platt och okontrollerad.
Som fördelar med taggning brukar nämnas att ord för nya fenomen snabbt tas i bruk och att man enkelt kan sätta många olika etiketter på sina favoriter. Det behövs ingen överordnad organisation som håller ordning på hierarki och kategorier.
Det är förstås en nackdel att olika människor använder olika ord för sammas sak, men kanske ännu värre att många använder samma ord för olika saker. När du vill finna resurser som andra har taggat gäller det att använda fantasin tills du hittar en användare med samma intressen som du.

Du kan dela med dig av dina bokmärken genom att lägga in dina vänner eller kollegor och skicka och få relevanta bokmärken. I uppgift 2 bygger vi upp en favoritsamling gemensam för hela LUB-nätverket.

Vill du läsa mer?
E-boken Social softwares in libraries (länken till höger i kursbloggen). Kapitel 8 är handlar om Social Bookmarking and Collaborative Filtering. På sidorna 145-146 finns en lista som beskriver olika funktioner som man kan överväga när man väljer vilken tjänst man ska använda.

Lomas "7 things you should know about Social Bookmarking" är ett annat lästips.

Olika bokmärkestjänster
Det finns många olika sociala bokmärkestjänster. I den här övningen har vi valt att använda en av de äldsta och största, Del.icio.us.
Andra liknande tjänster med allmänt eller blandat innehåll är: Diigo, Furl och Ma.gnolia
Bokmärkestjänster som vänder sig till forskare och därför är viktiga för oss att känna till är Connotea, 2collab och CiteULike.
En annan typ av specialiserade bokmärkestjänster är Librarything. Här kan man göra en katalog över sina egna böcker, med framsida och taggar.

Exempel på hur bibliotek använder bokmärkestjänster
Några av vår kollegor i LUB har samlat bokmärken om vetenskapligt skrivande för ett av läranderesurserna på LUBs hemsida. Resurser om vetenskapliga artiklar på Internet.

Nationalbiblioteket i Australien använder sig av del.icio.us AskNow.gov.au's för att samla på resurser man vill återanvända i sin virtuella referenstjänst, AskNow. Man använder del.icio.us etikettsystem för att organisera länkarna. På så sätt är tanken att man snabbt ska hitta relevanta resurser för nya frågor som kommer in. Läs mer om AskNow’s del.icio.us Useful Resources.

På del.icio.us egen blogg finns flera beskrivningar på hur man kan använda del.icio.us på bibliotek och för lärande - Who says librarians (and teachers) don’t like tags.

Läs Tips for Using Delicious in (Doctoral) Research. Här skriver en doktorand om hur han använder del.icio.us som stöd i sitt avhandlingarbete. Han beskriver och ger några bra tips på hur man ska få ordning på sina etiketter. Titta gärna även på hur han använder del.icio.us som en ordbok för viktiga och centrala begrepp i sin forskning.

Nu till uppgiften!

Uppgift ett

1. Börja med att titta på filmen Del.icio.us in Plain English för en enkel tre-minuters introduktion.
2. Skapa dig ett konto på del.icio.us. Efter ett tag kommer ett bekräftelsemail. Klicka på länken i mailet för att komma till delicious och börja jobba.
3. Ladda ner knappar till verkstygsfältet. Det finns olika knappar att välja för Explorer och Firefox som gör att det är enkelt att spara, tagga och beskriva de webbsidor du vill. Installera de knappar som passar för din webbläsare.
4. Du kan börja stort genom att exportera alla dina bokmärken/favoriter till ditt konto. Följ länken Import existing bookmarks. Gå sedan igenom dina bokmärken och ge dem taggar/etiketter - dvs göra en enkel klassifikation. Det tar ett tag att gå igenom favoriterna, men det gör inget om du inte hinner med alla på en gång. De som du inte taggat ligger som "bookmarks" och är inte synliga för andra förrän du har markerat "share", dvs att andra ska få se dem. Det här är ett gyllene tillfälle att sortera bort sånt som blivit inaktuellt och tänka över vilka kategorier du behöver och vill ha. Precis som när man klassificerar eller gör en tesaurus är det bra att vara konsekvent.
5. Om du väljer "Bookmarks sidebar" när du klickar på Delicious-ikonen kommer dina bokmärken att vara lättåtkomliga till vänster i webbläsaren.
6. Du kan också börja lite försiktigt och under två veckor ta till vana att lägga till webbsidor som du finner intressanta till ditt del.icio.us-konto. Glöm inte bort att sätta etiketter på saker du bokmärker så att du har en chans att hitta dem igen sen.
7. Högst upp på sidan i del.icio.us finns ett antal länkar. Under “People - My network” är det helt tomt. Du kan enkelt lägga till andra i del.icio.us till ditt nätverk. Prova genom att gå till Karins eller Annas konto. Titta på de länkar som vi har sparat genom att klicka runt på våra etiketter (taggar).
8. Dela dina taggar med minst en kollega. Tala om vilken del.icio.us konto du har så kan de lägga till dig till sitt nätverk - och vips har ni på arbetsplatsen en gemensam resurs.
   Du kan också dela med sig av dina bästa bokmärken genom att lägga till en del.icio.us-widget på din blogg.
9. Du kan göra widgets som visar upp ditt taggmoln från del.icio.us eller de senaste länkar du bokmärkt. Testa! Information om hur du skapar din widget hittar du i ditt del.icio.us under settings/blogging. Välj “Link rolls” eller “Tag rolls”. Kopiera widgetkoden och lägg till den i din blogg.

Observera! När du loggar ut ur Delicious får du en fråga om du vill ta bort bokmärken från din dator och bara ha dem kvar i delicious. Antagligen vill du behålla dem på datorn så svara "Keep"!

Uppgift 2
Vi har skapat ett konto för LUB som vi kallat (gett ID) LUB.del med lösenord lub2009. Där ska du lägga upp fem jobbrelaterade webbsidor som du tror att andra inom LUB kan ha nytta av. Arbetar du med katalogisering, fjärrlån, informationstjänst, undervisning etc. Dela med dig av dina bästa sidor och glöm inte att tagga dem så att det är tydligt för alla vad de handlar om. Om alla hjälper till så har vi en gemensam förteckning av bra information att länka till från vårt nya intranät till våren.

Uppgift 3 - för dig som vill testa något mer avancerat

CiteULike och Connotea är specialiserade på vetenskapligt material och passar för forskare. Båda tjänsterna är inriktade på att hantera artikelreferenser och ger möjlighet att exportera referenser till olika referenshanteringsprogram. Se vilka favoriter Anna har sparat i Connotea.

I CiteUlike kan man på ett enkelt sätt prenumerera på innehållsförteckningar från olika tidskrifter, skapa grupper för att dela referenser med varandra. Du kan även ladda upp artikeln (som PDF). Detta är bara några av de funktioner som finns. Se till att utforska tjänsten ordentligt och dela med dig av de funktioner du tyckte var bäst genom att kort beskriva dem i din blogg.

Reflektionsuppgift

• Tror du att du kan ha någon nytta av detta?
• Vad tycker du om sättet att organisera länkar, med hjälp av taggar - fördelar och nackdelar?
• Vilka andra användningsområden kan du tänka dig att det finns för en sån här tjänst förutom att du får ordning på dina bokmärken? Skriv ned dina reflektioner i din blogg.

Glöm inte att tagga ditt inlägg med 10+1saker och 06. Sociala bokmärken!

05. Wiki - ett verktyg för kollektivt skrivande

Vad ska jag lära mig:

• Hur fungerar en wiki
• Hur medverkar man i Wikipedia
• Hur kan man använda wikis och Wikipedia

Introduktion
Om man slår upp ordet wiki i Wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/Wiki) får man bland annat veta att wiki betyder snabb på hawaianska och att en wiki är en webbplats där besökarna själva kan redigera texten. Alla äldre versioner sparas och kan plockas fram.

Det finns många former av wiki-programvaror, allt från kommersiella produkter som används exempelvis som intranät till icke-kommersiella fria programvaror.

I den här uppgiften använder vi oss en pbwiki. Pbwiki (pb är en förkortning av peanut butter) är en wiki framtagen just för undervisningsändamål och den kan användas både på grundskole- och högskolenivå. Den är gratis, innehåller ingen reklam och är lätt att använda. Längst ner i den här posten finns kort information och länkar för den som själv vill sätta upp en wiki.

Det mest kända exemplet på en wiki är väl just Wikipedia, som är ett kollektivt uppslagsverk. Men en wiki kan användas i många olika sammanhang. Ett mycket konkret exempel på kollektivt författande är a million penguins, ett samarbetsprojekt mellan bokförlaget Penguins och De Montfort University. Projektet gick ut på att pröva om det är möjligt att skapa en kollaborativ roman, öppen för alla som vill bidra. Resultatet finns givetvis i en wiki, a million penguins, och redovisas också i rapporten A Million Penguins Research Report.

Kungl. biblioteket hör till de organisationer som byggt sitt intranät i en wiki-programvara.

Det är vanligt att en projektgrupp eller arbetsgrupp använder en wiki som arbetsplattform. I det nya Lubintra som lanseras i vår kan arbetsgrupperna välja att använda en wiki för intern och också extern kommunikation.

Det har också blivit vanligt att t ex kurser och program använder sig av wikis där studenterna kan lägga upp sina texter och samarbeta med varandra och med lärarna. Här kan ju biblioteken bli inblandade också.

Publiwiki, en wiki publicerad vid Karlstads universitet, innehåller mycket information om hur man kan använda sig av wiki i undervisningen.

Också Wikipedia används i undervisningen på gymnasie- och högskolenivå, både av ämneslärare och bibliotekarier. I november hölls en konferens om Wikipedia i Lund, Wikipedia Academy. På konferensens blogg finns en hel del exempel på hur lärare använder Wikipedia.

Uppgift 1: Skriva och redigera i en wiki
Inom ramen för kursen 10 + 1 saker för LUB har vi satt upp en wiki, 10 + 1 saker - wikin.
Syftet med denna wiki är att alla vi som deltar i kursen gemensamt samlar exempel, reflektioner, frågor med mera från de olika uppgifterna på ett enda ställe. Eftersom vi alla kan skriva och redigera på lika villkor kan vi dela på det arbetet, vilket gör att arbetsbelastningen inte blir så betungande för någon.

Wikin har adress http://tioplusensaker.pbwiki.com/.
För att komma in och läsa, skriva och skapa nya sidor behövs inloggning:
Användaridentitet: tioplusensaker
Lösenord: wiki

Wikin innehåller en sida för varje uppgift. För att skriva på en sida, klickar man på fliken Edit. Sedan är det bara att redigera, lägga till nytt material med mera.
Välj en eller flera av de bloggposter du har skrivit under kursen, och lägg in innehållet i wikin längst ner på relevant sida. Skriv ditt namn under ditt bidrag och spara.

Vi har också gjort en sida för wiki-resurser på webben. Här får du gärna fylla på med resurser du hittar.

Uppgift 2: Skriva och redigera i Wikipedia
a. Man kan redigera text i Wikipedia utan att vara registrerad. Gå in på svenska Wikipedias förstasida, http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida. Hitta en artikel i sökrutan till vänster om sidan. Läs artikeln och hitta stavfel eller andra språkiga brister. Mitt i sidan finns ett ’redigera’ fält. Klicka på den och börja rätta till. Spara ändringarna när du är klar.

b. För att skriva i Wikipedia ska man ha skaffat sig ett konto. Gå till http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida . Längst upp till höger hittar man ’logga in / skapa konto’. Skapa ett konto genom att klicka på länken. Välj användarnamn och lösenord. Ange någon e-mail adress om du önskar få information från Wikipedia. Detta är inte obligatoriskt.

c. I menyn till vänster på huvudsidan ser du en länk som heter: ’Skriv en ny artikel’. När man vill börja skriva i Wikipedia’ är det bäst att söka först efter ämnet i Wikipedia och se till vad finns redan om ämnet. Ibland är det bättre att man utgår ifrån en redan skriven artikel och redigera det. Annars skapar man sin egen artikel genom att ange en rubrik i fältet som är avsedd för det. Genom att skapa artikeln kommer man till en sida med en textruta där man börjar skriva sin artikel. I textrutan finns inte alla funktioner som vanligtvis finns i en ordbehandlare. Av detta skäll finns specialtecken som man ska lära sig. Bl a finns en lathund för wiki-text som du kan hämta från:
http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Wikipedia_Academy_2008_Sweden_Exercises.pdf

• På Wikipedias hjälpsidor kan man hitta nybörjarkurser och mycket annat matnyttigt:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hj%C3%A4lp

• Övningar: För dem som är intresserade att veta mer om Wikipedia finns fler övningar: http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Wikipedia_Academy_2008_Sweden_Exercises.pdf


Uppgift 3
Vad ska det här bra för?
LISwiki är en wiki för biblioteks- och informationsvetenskap. Här kan man hitta ett och annat matnyttigt, bland annat en artikel om Wiki (http://liswiki.org/wiki/Wiki), med exempel på hur wikis kan användas i biblioteksvärlden.

Titta gärna på några exempel och också på några av de exempel som nämns i introduktionen på hur wiki och Wikipedia används i undervisningen.

Vad anser du själv, kan wiki användas på biblioteket, i bibliotekets undervisningen, som plattform för arbetsgrupper och projektgrupper?
Skriv dina reflektioner i din blogg.

Extra
Vill du sätta upp en egen wiki? Vi rekommenderar i så fall pbwiki: http://pbwiki.com/.
I kursens wiki finns länkar till manualer: http://tioplusensaker.pbwiki.com/wikiresurser.

Frågor
Kontakta Åsa Forsberg eller Sara Akramy.

03. Chatt/skype - vad tyckte vi

Reaktionerna på uppgiften har varit ganska blandad. De flesta kommentarer har varit positiva till både MSN/Skype och Meebo. Men många har tyckt att i synnerhet MSN har varit besvärligt att installera och komma igång med! Det är tråkigt när applikationer som egentligen är mycket lätta och självklara att hanterna ska förses med så mycket "mertjänster" att det helt plötsligt blir snårigt att navigera och hitta rätt.

Men när installationen är gjord upplevs användningen av såväl Skype som MSN som enkel och smidig.

Flera har påtalat att Instant messaging, IM, fungerar bra för snabba kommentarer, eller för att skicka länkar som snabbt skall kollas upp är det perfekt.
Det är ett kommunikationsmedel som är utmärkt för kontakt med distansstuderande och för mindre arbetsgrupper som slipper resa kort eller långt, både av miljömässiga och ekonomiska skäl.
Någon har liknat chattkommunikationen med hur handlingen förs framåt i seriemagasinens värld, en ganska talande bild.

Några har tagit upp emoticons och huruvida man bör använda sådana i en formell chatt. Här finns argument både för och emot, de som tycker att vi inte bör använda emoticons om inte användaren gör det först, och de som anser att emoticons tillhör det accepterade chattspråket och förstås av de flesta, de kan till viss del kompensera kroppsspråket.

Att bädda in en Meebo-widget på bloggen verkar ha fungerat ganska smidigt. Men flera har påpekat att det känns som ett onödigt extrasteg att behöva logga in särskilt på Meebo, och att komma ihåg att logga ut och in.
Tyvärr är detta inte något som går att påverka, för att kunna erbjuda sina besöka på bloggen en möjlighet att chatt måste man bemanna chatten inne i Meebo.
Några har undrat hur det fungerar om man har flera besökare på bloggen/hemsidan eller flera chattar igång. Svaret är att det är bara den som chattar som kan se chatten i widgeten. Kommer det en annan besökare till sidan syns bara en tom widget. Börjar den nya besökaren att chatta visar den sig i ett nytt fönster för den som bemannar chatten i Meebo.

Kan man använda sig av chatt i biblioteket

De flesta som har tagit upp frågan verkar ställa sig positiva till att erbjuda användarna någon form av chattkommunikation. Ett bibliotek, Campus Helsingborg, har också satt upp en testchatt för sina användare :)

Som flera påpekar kan chatten vara ett alternativ till e-post och telefon. För yngre kan det kännas mer naturligt att chatt också.

"Jag kan tycka att kan man ha en telefon brevid sig medan man jobbar så kan man väl gott ha någon chatkanal öppen också, kanske på vissa tider i vecka
Som en reservation kan man väl tillägga att man kanske inte ska vänta sig någon anstormning av användare som bara suttit hemma och väntat på denna möjlighet att kontakta biblioteket, utan man ska nog snarare se det som ett komplement. Som telefonen, fast bättre egentligen, eftersom man kan skicka länkar, ibland till fulltext material."

Några ställer sig tveksamma till att en gratisapplikation som Meebo kan fylla det behov ett bibliotek har, med köhantering, behov att spara chattar med mera. En del har tagit upp den nationella chattjänsten Fråga biblioteket, som LU medverkar i. den skulle kunna kompletteras med lokala chattfunktioner på ämnesbiblioteken. Om det inte finns resurser till att avsätta tid för det kan man vakta chatten när man har pass i informationsdisken, men i så fall med en brasklapp om att svar kan dröja en stund.

Fortsättning
Det ska bli spännande att se om något bibliotek besämmer sig för att starta en chatt för ina användare. Som sagt var, Campus Helsingborg testar, och berättar förhoppningsvis om utfallet. LTHs studiecentrum provar en annan väg, och erbjuder sina användare att ställa frågor via SMS.
Visst kan det väl vara så att ju fler kontaktkanaler desto bättre, den ena beshöver inte utesluta andra. en önskvärd utveckling vore väl att användaren enkelt kan välja att kontakta biblioteket på plats, via telefon, via e-post, chatt eller SMS.

04. Dela bilder och filmer

Vad ska jag lära mig:

• Hur fungerar bild- och videodelningstjänster
• Hur man skapar ett konto i en bilddelningstjänst
• Publicera en bild och eller video på din blogg
• Hur kan man använda detta praktiskt

Kort introduktion

Möjligheten att dela bilder har funnits sedan 1990-talet men det var först när Flickr startade som det fick den stora framgång det är idag. Under det senaste åren har Flickr blivit den snabbast växande bilddelningstjänsten på nätet och nu kan man också använda Flickr för att dela video. Den här uppgiften handlar om att utforska de sociala bilddelningstjänsterna Flickr och YouTube, båda är tjänster där du kan dela med dig av bilder och filmer, ta del av andras alster och organisera dina bilder och filmer med hjälp av etiketter och samlingar.

Den som laddar upp material möjliggör för andra att ta del av materialet. Hur får det då användas? Upphovsrätten gäller även här. Grundprincipen är att man länkar till eller "bäddar in" materialet på sin egen sida. Däremot är det inte tillåtet att ladda hem material och spara det på den egna servern. För detta krävs tillstånd. I praktiken innebär det att bilder från Flickr måste förses med en hänvisning till upphovsman och källa. För Youtube är förfarandet enklare eftersom Youtubeloggan visas.

En viktig aspekt när man använder bilddelningstjänster är hållbarheten. Det är inte ett säkert sätt att bevara sitt bildarkiv även om de stora tjänsterna för närvarande verkar klara sig bra. Man måste alltid se till att ha originalet sparat på en DVD eller server. Däremot är det ett enkelt sätt att visa sina bilder, vare sig man vill göra ett bildspel eller länka in en bild i en blog eller på en webbsida.

Bilddelningsprogrammen är också utmärkta kunskapsbanker. Bara man använder rätt sökord finns det mängder av utbildningsmaterial och instruktionsfilmer i Youtube.

Exempel på hur man kan använda Flickr:

En lärare som använder Flickr i undervisningen
- för att själv kommentera bilder
http://www.flickr.com/photos/ha112/414146234/
- och för att låta elever kommentera och diskutera bilder
http://www.flickr.com/photos/ha112/238338934/
http://www.flickr.com/photos/ha112/234233755/

LUB har ett konto på Flickr för att samla bilder från de olika LUB biblioteken.
http://www.flickr.com/photos/7818952@N05/

Library of Congress har ett Flickr-konto
http://www.flickr.com/people/library_of_congress/

Exempel på hur man använder Youtube:

Det finns en lång rad videotjänster som är särskilt inriktade mot vetenskap och forskning. Utforska gärna några av tjänster i listan hos ScienceRoll:ScienceRoll - Sites of Medical/Scientific Videos: The List

Du kan också titta på hur t.ex. University of California Berkeley använder sig av YouTube för att sända föreläsningar och annat:YouTube Channel - University of California Berkeley

Högskolebiblioteket i Jönköping har flera videoguider och instruktionsfilmer på sin hemsida http://www.bibl.hj.se/doc/5765

Växjö universitet gör det möjligt att se en föreläsning som man missat

http://www.youtube.com/watch?v=0MFD1owk444

Om man söker på "biblioteksdirektion" får man en lista på fem filmer som BD lagt upp.

http://www.youtube.com/results?search_query=biblioteksdirektion&search_type=&aq=f

En sökning på "information literacy" ger ett stort antal träffar med undervisningsfilmer. Pröva själv!

Innan Flickr uppgifterna:

• Om du redan har ett Flickr-konto och vill använda det behöver du inte skapa att nytt konto bara för kursen.
• Om du använder en annan bilddelningstjänst än Flickr kan du, om du inte vill testa Flickr också, lägga in en bild från den tjänst du använder i din blogg och skriva en post om hur den tjänsten fungerar.

Uppgift 1
Skapa ett Flickr-konto. Om man har ett Yahoo-konto kan man direkt skapa ett Flickr-konto, om man inte har det får man starta med att skapa ett Yahoo-konto.
Det ID man väljer här är den inloggning man sedan har i Flickr. Man loggar INTE in med hela e-postadressen även om det kan se ut så på exemplet på inloggningsrutan.

Man får automatiskt en e-postadress i Yahoo men den kan man senare välja att inte använda och istället lägga in en e-postadress som man vanligen använder. Vad man ska tänka på här är att man inte kan ha flera Flickr-konton kopplade till samma e-postadress.

När man loggar in på sitt nya konto ser det ut så här. Uppe i högra hörnet har man ett välkomst mail och mitt på sidan finns en lista med 3 punkter för att komma igång med Flickr.



Innan man laddar upp några bilder kan det vara bra att titta på sitt konto och ställa in rättigheterna som man vill ha dem. Klicka på You i den övre menyn och välj Your account här kan man ställa in vilka som ska få se och kommentera dina bilder.

Det bästa här är att inte ändra grundinställningarna utan istället välja att inte ladda upp bilder som man inte vill att alla ska se. Om man vill ha extra säkerhet på någon bild kan man ändra inställningen på just den bilden.

Här kan man också ställa in en Creative Commons licens om man vill det.

Det är bra om man tittar igen om detta innan man laddar upp de första bilderna så att man slipper gå tillbaka och ändra i efterhand.

Ladda upp några bilder och tänk på att "tagga" dem med "10+1saker".

Sök sedan reda på kontot "10 + 1 saker för LUB" under People eller Flickr Members i sökrutan uppe i högra hörnet. Lägg till oss som kontakt till ditt konto. Om du inte hittar oss, skicka ett mail med din flickr-adress till Kerstin.Andreasson@lub.lu.se eller Anna.Alwerud@ch.lu.se så lägger vi till dig som kontakt.

Uppgift 2
Sök reda på gruppen 10 + 1 saker för LUB och välj att bli medlem. Välj sedan en eller ett par bilder som du skickar till gruppen.

Uppgift 3
Man kan också visa bilder från sitt Flickr-konto på ett annat sätt.

Längst ner på på alla sidor finns det snabbingångar till populära sidor. I Help finns en ingång som heter Tools där kan man hitta flera praktiska tjänster bl a en som heter Display Flickr photos or video on your website. Med hjälp av denna tjänst kan man skapa en Html-kod för att visa de senaste flickrbilderna på bloggen eller om man hellre vill det skapa ett litet Flash-bildspel med.

Välj själv vilken typ du föredrar och följ sedan instruktionerna på skärmen tills du får en kod som du kopierar och klistrar in på din blogg. Välj Layout- Lägg till Gadget - HTML/JavaScript och klistra in koden här.

Det är möjligt att de som bloggar i Wordpress inte kan välja Flash alternativet utan får välja HTML. Det kan ha ändrats sedan jag tittade senast så detta är bara en liten varning.

Extra

Under meny-ingången Explore kan man hitta flera saker som kan vara värt att titta närmare på bl a kan man välja att söka på bilder indelade efter Creative Commons licens. Det finns också en sida som heter Flickr Services där man kan hitta flera roliga tjänster som använder Flickr.

Innan Youtube-uppgifterna:

Det går bra att söka i Youtube och länka till material utan att ha ett konto. För att ladda upp videoklipp i Youtube behöver du skapa ett konto. Detta konto kräver mer information av dig än ett Googlekonto, t ex uppgift om ålder. Uppgifterna används bl a som underlag för statistik på användningen av filmerna.

För att kunna visa filmerna på datorn behövs Flash.

Uppgift 4

• Sök fram en lämplig video och bädda in den i din blogg.
• I rutan till höger om filmen kan du klicka på "Mer info". Under denna rutan finns en ruta med Webadress och en med "Bädda in".
• Klicka på det lilla hjulet till höger och välj en ram. Länken ändrar sig automatiskt efter ditt val. (detta kan du hoppa över)
• Kopiera länken och klistra in den som ett inlägg i din blogg. (Observera att hela länken inte syns i Bädda in-rutan). Om filmen saknar "Bädda in"-länk beror det på att upphovspersonen inte tillåter denna typ av användning.
• Att bädda in den som ett inlägg blir prydligast, men du kan också lägga in den som en gadget. Det blir då en mindre ikon i marginalen. När man klickar på den öppnas filmen i ett större fönster.
• På LUB: Vetenskap - populärvetenskap kan du se hur det ska se ut.

Uppgift 5 - För dig som gillar effekter

• Gör så att filmen börjar spelas upp automatiskt när man öppnar din blogg.
• Lägg till "&autoplay=1" efter video-ID:t som finns på två ställen. ID är den del av länken som börjar med http och fram till första vinkeln.
  

< width="425" height="344"> < name="movie" value="http://www.youtube.com/v/wAT5L4WFE2I&hl=sv&fs=1&autoplay=1" name="allowFullScreen" value="true"> < /param >
< name="allowscriptaccess" value="always"> < /param >
< src="http://www.youtube.com/v/wAT5L4WFE2I&hl=sv&fs=1 type=" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"> < /embed > < /object >

Uppgift 6

För dig som vill ladda upp egna filmer och utnyttja andra tjänster i Youtube:

• Registrera dig som användare hos YouTube
• Sök fram några videofilmer du gillar och märk dem som favoriter
• Skapa dig en egen “Channel” där du kan välja ut video-filmer från YouTube och visa i din egen kanal.
• Har du någon egen film du vill ladda upp i YouTube, kanske tagen med din mobiltelefon? Prova att göra det. Filmer i YouTube får bara vara 10 minuter långa eller 1024Mb tunga.

Exempel på andra bild- och videotjänster:
Picasa
Webshots
Photobucket
Vimeo

03. Chatt/Skype

Vad ska jag lära mig

• Vad är chatt och vad finns det för verktyg
• Hur man skapar ett konto i en chattjänst
• Hur man publicerar en chatt-widget på sin hemsida/blogg
• Vad kan det vara bra för?
  

Kort introduktion

Tillgång till kommunikationsverktyg är en förutsättning för digitalt biblioteksarbete. Inte minst i en 2.0-kontext där interaktion mellan användare och tillhandahållare av tjänst accentueras. Ett av de vanligare sätten att kommunicera är via chat. Att chatta innebär att två eller flera personer kommunicerar genom att skriva textsnuttar till varandra i realtid. Med realtid menas att allt sker omgående utan någon påtaglig fördröjning. Detta innebär att en chatt till sin natur påminner om ett faktiskt samtal.

En svårighet med chattandet kan vara att uttrycka en sinnesstämmning eller att läsa mellan raderna. I ett samtal ansikte mot ansikte kan man som regel utläsa en hel del i motpartens kroppsspråk eller ansiktsuttryck. Detta går givetvis förlorat när man kommunicerar via text. Detta avhjälpes som regel med hjälp av så kallade emoticons, eller smileys som de också kallas. Smileys är små figurer där man kan uttrycka en attityd eller sinnesstämmning för att betona att man skämtar, är allvarlig eller arg när man skriver något. Några av de vanligaste är:

Glad :)
Sur :(
Mycket glad :D
Ambvivalent :|

Det finns flera olika verktyg att välja mellan när man ska chatta. Vi kommer enbart att beröra ett par av de vanligaste. Principen är dock ofta densamma. Man skriver en textsnutt och skickar den så mottagren kan se. Dock kan chattar ta sig olika uttryck. Vissa kan vara slutna och enbart avsedda för inbjudna personer medan andra kan vara öppna och obegränsat stora.

De vi ska titta närmare på i den här delen av 10-saker är MSN, Skype och Meebo. MSN är Microsofts chattverktyg och vanligt förekommande. Detta beror inte minst på att de ligger förinstallerat i Windows XP och Vista. Skype är en svensk produkt som erbjuder chatt samt möjligheten att ringa telefonsamtal världen över. Meebo kan ses som ett metaverktyg som kombinerar flera olika chattverktyg så som MSN, Skype och ICQ.

Uppgift 1 - Börja chatta

Installera MSN eller Skype. Vill du använda MSN skaffar du enklast ett Windows Live ID. Lägg till dina kontaktuppgifter i din blogg under Om mig. Lägg in minst 5 andra kursdeltagare som dina kontakter. Deras användaruppgifter hittar du förstås på deras respektive blogg. Testa hur det är att chatta med dessa, ämnen att diskutera kan vara:

• Är emiticons/smileys ok att använda i en formell chatt?
• Hur kan man effektivt använda chattverktyg i biblioteksarbetet?
• Är det viktigt att erbjuda biblioteksservice i en digital kontext?

Meebo -- ett eget chattfönster på din hemsida/blogg

Meebo är en så kallad "aggregator", det innebär att man kan använda Meebo för att chatta med personer som använder MSN, skype eller någon annan chattklient.
Meebo erbjuder också möjlighet att skapa en så kallad "widget", en liten klient som man kan bädda in i sin egen hemsida eller blogg:




Testa gärna att chatta med mig om jag är på plats :)

Andra exempel på Widgets är filmerna i uppgift 1 och 2, och bildspelet i bloggen 10 + 1 saker för LUB

Genom att bädda in en Meebo-widget i sin hemsida ger man alla besökare en direkt möjlighet att chatta, oavsett om de har en egen chattklient.

En del bibliotek har valt att erbjuda sina användare möjligheten att kommunicera med biblioteket via en Meebo-widget. Några exempel finns här:

• Linköpings universitetsbibliotek
• Göteborgs stadsbibliotek
  
• University Library of Teesside
  
• Public Library of Charlotte & Mecklenburg County

Uppgift 2 - Vilka kommunikationskanaler kan biblioteket erbjuda sina användare

Exemplen ovan erbjuder sina användare olika kommunikationskanaler för chatt: Meebo, Skype/MSN-konto, Fråga biblioteket med mera. Vilka är fördelarna och nackdelarna med de olika alternativen och med att erbjuda flera kanaler? Kan du hitta fler exempel?
(Här finns en internationell lista: http://liswiki.org/wiki/List_of_libraries_providing_virtual_reference_services)


Uppgift 3 - Bädda in en Meebo-widget idin blogg

Skapa en Meebo-widget:

• Börja med att skapa ett konto hos Meebo. Det gör man i rutan längst till höger.
• Logga in.
• I menyn högst upp finns Inställningar. Längst ner finns alternativet meebo me widgets.
• Längst ner finns knappen Lägg till en meebo widget. Klicka på den och döp din widget.
• Du kan också välja storlek.
• Klicka på Skapa en ny widget.
• Vill du ändra utseende, klicka på knappen Modifiera till höger om widgeten. Gör eventuella ändringar och klicka på Done.
• Fältet widget inbäddning innehåller en kod. Det är denna kod man ska klistra in på sin hemsida/blogg för att bädda in Meebo-widgeten. Kopiera den.
  

Bädda in widgeten i din bloggs högermarginal:

• Logga in i bloggen.
  
• Klicka på fliken Layout.
• Välj Lägg till en gadget, och välj sedan HTML/Java-kod.
• Klistra in Meebo-widgetens kod.

Hur gör man sedan?

För att chatta med dina besökare loggar du in i Meebo. Då aktiveras widgeten på din blogg och det syns att du är online.
Om du vill bädda in en Meebo-widget på ditt biblioteks hemsida, gör du i princip samma sak, men givetvis i det redigeringsverktyg ni brukar använda. Sedan är det bara att chatta med användarna!

Lycka till!

RSS - vad har vi tyckt om det?

Det är roligt att läsa i bloggarna om de erfarenheter ni haft från RSS-övningen. Några är entusiastiska medan andra är avvaktande – skall detta bli ytterligare en stressfaktor?

Nyttan med RSS är helt avhängigt av hur man väljer sina flöden. Kanske är det bäst att starta med det som man ändå skulle läst och se om det förenklar att bevaka webbplatser på det här viset. Startar man för stort blir det alldeles säkert "information overload". Själv går jag inte in i Google Reader(GR) oftare än 1-2 gånger i veckan. Vi har ju alla olika strategier och rutiner men jag tycker att jag kan hitta "äldre" saker bättre där och föredrar en nästan tom inbox i min mail.

Då kommer jag över till en fråga som funnits i flera bloggar. VAR läser jag mina feeds? Jo det gör man i sin RSS-läsare, t ex sitt GR-konto. Det är liksom själva idén, att alla flöden samlas på ditt konto och du själv bestämmer när du skall läsa. Till skillnad från nyheter som skickas till din mail. Vi håller på att testa Feedity för att skapa RSS till webbplatser som saknar RSS – återkommer om det.

Många har skrivit att de delat med sig – förmodligen menar ni då till någon kollega. Kan inte någon dela med sig till mig? Man kan också dela med sig av vissa artiklar på sin blogg - det har t ex Henrik gjort. Bra om man läst något extra bra.

Sen finns det krångligheter i t ex GR. Det verkar omöjligt att döpa om en folder. Den enda möjligheten är nog att skapa en ny folder som man enkelt flyttar sina feeds till.
Jag har själv gått över till GR efter att ha använt Bloglines i ett år och läser nu att Bloglines verkar vara på utgående. Readern i Firefox och andra som man installerar på sin egen dator kan vara bättre men fördelen med GR är ju att man når dem oavsett vilken dator man använder.

Många intressanta förslag på användningsområden som jag skall samla ihop till en egen lista.
Läs varandras bloggar för tips om detta och om feeds.
Visste ni att DOAJ har RSS-flöden för nya tidskrifter ?